Visste du att vi stöttar över 100 församlingar och pastorat i deras kommunikationsarbete. Nyfiken på hur?
Fördjupa din psalmteologi
I boken All din nåd är öppen famn Psalmernas sjungna teologier skriver författaren Susanne Wigorts Yngvesson bland annat om hur du som körsångare kan fördjupa din förståelse för psalmernas innebörd.
Så var börjar man i den medvetna fördjupningen av sin psalmteologi? Det kanske finns en psalm eller endast en rad eller ett ord i en psalm som berör dig alldeles extra.
Du kanske blir arg, rörd, glad, ledsen eller lugn av en speciell psalm. Välj den!
Nu finns det olika sätt att gå tillväga och just mitt sätt att arbeta med detta är ingen universallösning. Hur man gör kan bero på vem man är och vad man vill med sin tolkning.
Tre förrädiskt enkla frågor kan vägleda dig:
1. Vad står det i texten?
2. Vad öppnar psalmen för associationer i dig?
3. Hur relaterar texten och associationerna till kunskaper?
Vad står det i texten?
Den första frågan är kanske den svåraste av dem, särskilt om det gäller en psalm som vi kan nästan utantill eller som vi har en stark relation till av olika skäl. Den första och andra frågan hör därför samman, men för att borra i den första utmanar jag dig att läsa den valda psalmtexten som om det vore för första gången. Om du har en melodi i huvudet så försök att tänka bort den. Vad står det – verkligen – i texten? När jag tolkade Wallins psalm ”Var är den Vän som överallt jag söker?” (ps 305) ägnade jag mycket tid enbart åt det första ordet ”var”. Ett ord på tre bokstäver kan vara betydelsebärande för allt det som kommer därefter, men när vi sjunger eller läser texten är det snarare Vännen som hamnar i fokus. Ett inledande ”var” kan dock öppna perspektiv för hela psalmen, där innebörder göms mellan ord och verser.
När jag handleder mina studenter och doktorander säger jag att de kan skriva om vad som helst, bara de vet vad de gör och kan motivera det. Det är en sanning med viss modifikation, men genom att öppna för nästan gränslösa möjligheter hoppas jag att de frimodigt och generöst ska närma sig den text eller det material de ska analysera. Inom akademien finns särskilda verktyg och regler för hur analysen ska gå till. Det finns saker att lära av detta som kan inspirera även den som kallar sig amatör. Vi kan alla ha åsikter om en text, men hur gör vi för att fördjupa tolkningen och tala om den så att det blir begripligt även för andra utanför min egen hjärna? Det finns några verktyg som är bra att ha med sig: öppenhet och nyfikenhet samt noggrannhet och ärlighet.
Ta din valda psalmtext. Sätt dig på en plats som stimulerar dina tankar eller spela in en egen inläsning av texten i mobilen och promenera med orden. Reflektera över detta:
• Vad handlar psalmen om?
• Finns det en rörelse eller en berättelse?
• Vad betyder enskilda ord i sitt sammanhang?
• Beskriv de relationer som uttrycks.
Vad öppnar psalmen för associationer i dig?
Öppenhet och nyfikenhet handlar om att närma sig texten med så få fördomar som möjligt. Att destabilisera ord, bilder och budskap. Bilder, metaforer eller teologiska begrepp kan vara insatta i sammanhang som låser alternativa förståelser. Ett ord som synd har en klangbotten som relaterar till tvåtusen års teologi, historia och tradering. När ett sådant begrepp ingår kan den omedelbara förståelsen tyckas intuitiv, men genom att öppna sig för sammanhanget kan ”synden” ges fler och mångbottnade innebörder. Författaren kan också ha formulerat en text ovetandes om de framtida sammanhang av politiska situationer eller vetenskapliga rön som kan ge andra associationer till texten än de som rymdes inom dem när de skrevs. Vad innebär det till exempel att sjunga Britt G. Hallqvists vigselpsalm ”Gud har omsorg om vårt släkte” (ps 411) efter metoo-rörelsen? Den inleds i andra versen med orden: ”Gud är gränslös i sin kärlek.” Jag säger inte att man ska sluta använda psalmen på grund av de associationer orden kan väcka, men bildspråkets kopplingar till övergrepp bör inte förtigas. De bör i stället ge anledning till öppna samtal om gudsbilder. Försök därför att inte censurera dig själv när du associerar utifrån texten. Det finns inget som bör vara främmande i dina tankar om psalmtexterna. Det är inte en specifikt from verksamhet att tolka psalm, men det kan finnas mer eller mindre rimliga tolkningar i förhållande till den konkreta texten.
Med en öppen läsning är det mer eller mindre irrelevant vem som har skrivit texten och vilken tradition den kommer från. Så kan man som troende eller teolog också närma sig ”sekulära” texter som kan bära en kristen världsbild utan att det har varit författarens intention. Texter som inte innehåller ett enda teologiskt begrepp eller ens nämner Gud kan tolkas som kristna. Det är egentligen en luthersk praktik man ägnar sig åt när man inte gör en skarp åtskillnad mellan kristen och icke-kristen text. Det skulle i vår tid kunna missförstås som en kolonisering eller kulturell appropriering av ”sekulära” texter. Det är inte intentionen. I stället gäller det att tillvarata textens gränsöverskridande möjligheter som skapande. För att undvika missbruk eller avarter bör man under processens gång också vara noga och ärlig med textens inneboende och utanförstående kunskaper.
Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hon skriver egna psalmer, undervisar om psalm och är ledamot i Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång.