Få 10% rabatt på nytt konfirmandkit!

Låt konfirmanderna upptäcka Bibeln med den nya färgstarka Bibeln, konfirmand. Passa på nu, köp minst 20 konfirmandkit och få 10% rabatt.

KÖP BIBELN, KONFIRMAND

Just nu, 10% rabatt på nytt konfirmandkit

Konfirmandkitet består av den helt nya Bibeln, konfirmand, matchande anteckningsbok och gummiband. 



Gör så här, lägg i varukorgen:

• 20 st Bibeln, konfirmand
• 2 st 10-pack Anteckningsbok
• 1 st 20-pack Gummiband 

Produkterna måste beställas vid samma tillfälle och i minst de här antalen för att rabatten ska gälla. Erbjudandet gäller till och med den 26 april 2019.

Konfirmandkit

 


Jonas Eek berättar om Bibeln, konfirmand

Jonas Eek är präst, konfirmandledare och författare till konfirmandboken Livet i Bibeln i livet som ingår i Bibeln, konfirmand.

Bläddra i Bibeln, konfirmand

Köp Bibeln, konfirmand!

Inspiration och tips

Hur arbetar andra församlingar för att locka fler konfirmander? Klicka på länkarna för att läsa tips och artiklar!

”Berättelsen gör något med oss”

Torgny Wirén är skol- och ungdomspräst i Jönköping. I vår är han aktuell med andaktsboken ”Djupare under ytan”.

När jag träffar Torgny Wirén, är det i hans vardagsrum, i villan i Jönköping. Hans två hundar ligger bredvid mig i soffan och på bordet har handukat upp med kaffe och kakor.

– Jag tycker om berättelser och är uppväxt med berättelser. Jag fick ofta frågan om de var nedskrivna, men jag tyckte att en berättelse skulle berättas, inte skrivas. Efter tio år som präst förstod jag att det ändå var dags att skriva ner dem, säger Torgny.

Torgnys arbete vid skrivbordet blev andaktsboken Under ytan. Den har använts så pass flitigt i kyrka, skola och samtalsgrupper att den efter tio år fick en uppföljare: Under ytan 2. – Fördelen med en berättelse är att den stannar kvar. Den gör något med oss. Men vad den gör med just dig, det vet inte jag.

När nu Djupare under ytan släpps, har det gått ytterligare tio år. Med texter från de två första böckerna, tillsammans med nyskrivna texter, hoppas Torgny att hans bok ska väcka något i läsaren. Till varje text har han skrivit Fundera-vidare-frågor. De kan användas som samtalsunderlag i grupp eller till egen reflektion och eftertanke.

– Jag vill att man själv på kvällen ska kunna läsa en av mina berättelser som sen kan snurra under natten, säger Torgny.

Text: Sofie Kalodimos


Köp Djupare under ytan

Tidigare publicerad i Kyrkans tidning

I många konfirmandgrupper är flickorna fler än pojkarna. Med på konfirmations- och seglarlägret på Bohus-Malmön förra sommaren var 20 flickor och 15 pojkar. Foto: Marcus Gustafsson

Ungdomsledarna nyckeln till pojkarna

Könsfördelningen är en utmaning för konfirmandarbetet. Oftast är det flest flickor i konfirmandgrupperna. Men det finns undantag. Som Västerleds församling i Stockholm.

Tendensen är tydlig bland de tio församlingar som är störst på konfirmandarbete i landet, sett till antalet konfirmander under 2017. Vallentuna församling hade i fjol 145 unga som konfirmerades, varav 68 procent var flickor. I Motala församling konfirmerades 140 ungdomar, varav 70 procent var flickor.

I Västerleds församling, i västra Stockholms kommun, är läget dock ett annat. Där konfirmerades 94 flickor och 95 pojkar under 2017, uppdelade på sju grupper.

– Den jämna fördelningen följer ett tidigare mönster, säger församlingspedagog Anna Höök. Vi försöker tänka jämställt när vi sätter samman informationsmaterial, vi visar bilder på lika många pojkar som flickor.

Anna Höök säger att ungdomsledarna är nyckeln in bland ungdomarna i församlingen, att de är goda förebilder och att de finns i många olika sammanhang med goda kontaktytor ut mot de unga.

– De idrottar, är med i scouterna och är allmänt aktiva ungdomar. De skäms inte för sitt kyrkliga engagemang utan är stolta ambassadörer för det som görs i kyrkan.

Något över hälften av konfirmanderna går vidare till ledarutbildningen året efter konfirmationen. Efter utbildningsåret får de unga ledarna jobb i en konfirmandgrupp.

– Ofta blir man inte klar på ett år utan känner att man vill utveckla frågorna kring tro och livsåskådning, säger Anna Höök. Det är ett av skälen till att många fortsätter efter konfirmandåret.

– Enligt min erfarenhet börjar något fler tjejer än killar som ledare, men killarna blir kvar något längre i verksamheten. Pojkarna säger att det känns skönt att vara i ett sammanhang där man inte blir bedömd, som inom idrotten, utan platsar i laget ändå.

Bland de tio församlingar som har flest konfirmander i Sverige finns sju Stockholmsförsamlingar med hög socioekonomisk status. Att andelen konfirmander med medelklassbakgrund är stor är något som projektet Krafttag konfirmation lyfter. Förra onsdagen presenterade projektledare Anna Lundgren slutrapporten för kyrkostyrelsens arbetsutskott.

Där står bland annat att läsa att lokala omvärldsanalyser krävs för att utjämna klyftorna mellan ungdomar med olika socioekonomiska förutsättningar.

– Som jag sagt tidigare är det jätteviktigt att konfirmandarbetet tilldelas resurser och att ungdomsarbetet får ansvar och mandat. Vi måste bli bättre på relationsbyggande och det måste ske före konfirmandtiden. Det kan ske med naturliga mötesplatser, som pedagogik i kyrkorummet och påsk- och julspel. Vi får heller inte ha något glapp mellan barn- och ungdomsarbetet. Om vi vill vara kyrka och ta evangeliet på allvar måste vi ha ett diakonalt perspektiv på konfirmandarbetet.

Anna Lundgren betonar att konfirmandverksamheten behöver vara gratis, även läger och utflykter.

Kontakten med föräldrar måste också bli bättre, både före, under och efter konfirmandtiden.

– Som samhället ser ut i dag är föräldrarna väldigt involverade i sina ungdomar. Men från kyrkan är det väldigt tyst gentemot föräldrarna. Det måste vi ändra på.

Förslag till nya Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete håller på att tas fram. Ett gemensamt undervisningsinnehåll för allt konfirmandarbete är mycket viktigt, enligt slutrapporten.

Kyrkans tidning, 31 maj 2018

Tidigare publicerad i Kyrkans tidning


Foto: Marcus Gustafsson

Unga samer nyfikna på sin kultur

 

Årets samiska konfirmationsläger har precis avslutats med mässa i Burträsk kyrka. Aldrig tidigare har så många som 62 femtonåringar varit med på lägret. Längtan efter fördjupning i den samiska identiteten är stor.

Programmet på Edelviks folkhögskola i västerbottniska Burträsk är fullmatat. Samisk historia, andakter, filmvisning, språk, egen filmproduktion, sång före maten och lekar och aktiviteter fyller dagen när Kyrkans Tidning är på besök.

Mellan två pass lyckas vi få en pratstund med ett par konfirmander. Joar Svonni från Kiruna och Tilde Bergqvist från Jokkmokk är fyllda av intryck.

Roligast med lägret är att träffa folk och lära sig en massa, det är båda ense om. Särskilt uppskattade de resan till fjällen över midsommarhelgen då alla kom varandra närmare, säger Joar och visar sin samiska frälsarkrans. Mest tycker han om tystnadspärlorna som är gjorda i renhorn.

– Alla mina kompisar känner till det här lägret och mina äldre syskon gick här för flera år sedan, säger Joar Svonni. Det är liksom ett känt läger och det var självklart att jag skulle gå.

Tilde Bergqvist håller med.

– Min syster som är 18 säger att det här är det bästa hon gjort. Det är svårt att se på det när man är mitt uppe i det, men jag trivs väldigt bra. Vi har så kul.

När de visat runt där de bor går vi ut på gården. Joar har med sig en lasso och visar hur han gör när han fångar in renkalvarna i Ales-jaure där han jobbar med kalvmärkningen tillsammans med familjen på somrarna.

– Jag fångade min första ren när jag var sex år. Vi jobbar sju, åtta timmar per dag. Det är ett hårt jobb och på vintern stödfodrar vi renarna, säger han och kastar ett perfekt kast mot trä-plinten som krönts med renhorn. Själv är han inte nöjd och tycker det är lite för tungt att kasta med en 9 millimeters lasso.

Under två veckor har konfirmander och ledare arbetat sig igenom den samiska kulturen och språket, den samiska frälsarkransen och försökt få ihop den egna identiteten som samer med andlighet och kristendom. Lägerledare är Nils Johan Labba, med rötter i Laevas sameby i Kiruna kommun. Till vardags är han slöjdare och har olika förtroendeuppdrag, som ledamot av Sametinget och i Samiska rådet i Svenska kyrkan.

– Här på det samiska konfirmationslägret är den samiska tillhörigheten i majoritet. Här får vi gå in i det samiska, bekräfta dopet på samiskt vis och göra det samiska mer närvarande. Här behöver man inte förklara vad renskötsel är, här slipper man möta samhällets okunskap om det samiska, säger han.

– Den vardagsrasism som vi utsätts för i samhället, det sätt som vi blir bemötta på i Sverige, slipper vi här. Svenskarna besitter en fundamental okunskap om det samiska, man vill helt enkelt inte lära sig. Men intresset kommer och går, för fem, sex år sedan var det större. Nu går ett parti som Sverigedemokraterna framåt och då främlingsgörs det man inte förstår. Och med okunskap kommer rädsla.

Svenska kyrkans vitbok och ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skedde i kyrkans namn mot samerna, kom först för ett par år sedan så processen med försoning är ganska ny. Just denna dag har Nils Johan Labba ett pass om samisk nutidshistoria. Konfirmanderna får göra nedslag i viktiga perioder i historien.

Hemma i Grytsjö i Marsfjällen jobbar Evelina Olofsson som språkarbetare och hon tar lägrets språkpass på eftermiddagen. I dag är det sydsamisk språkdag och vi får lära oss att den sydligaste gränsen för språkområdet går i höjd med Idre i norra Dalarna. Det mesta säger hon på samiska, men ledaren Daniel Barruk översätter till svenska. Ungdomarnas kunskaper i de samiska språken varierar och det är viktigt att alla förstår.

– Fler och fler samiska föräldrar väljer att värdera det samiska allt högre. Jag tror att det är därför lägrets popularitet ökar. Kombinationen av samisk kultur, andlighet och kristendom är det unika här. Att vi samlar ungdomar från ett så stort geografiskt område avspeglar verklighetens geografi, men också samhörigheten med varandra som folk, säger Evelina Olofsson som gör sitt sjätte år som ledare på det samiska konfirmationslägret.

– Jag känner i hjärtat att vi, det samiska folket, är på väg någonstans. Vi har mycket att jobba med, men med tålamod och Guds ledning kommer vi att få ihop processen, fortsätter Evelina Olofsson och väger orden för att det ska bli rätt formulerat. Varje felskär riskerar att bli en missuppfattning.

De flesta samiska ungdomar på lägret kommer naturligt nog från de nordligare delarna av Sverige, men även så långt söderut som Vreta kloster utanför Linköping. Ulrika Stenman jobbar vanligtvis som diakon i Öckerö församling utanför Göteborg.

– Jag tror att det är bra att jag symboliserar det här med att vara same och bo långt bort från Sapmi. Du är inte ensam om det, säger Ulrika Stenman som lämnade Jokkmokk 2002.

I Kiruna kommun bor flest samer i Sverige, följt av kommunerna Jokkmokk och Gällivare. Stockholmsområdet har också många människor med samiskt ursprung.

Den samiska frälsarkransen är viktig i konfirmandundervisningen på Edelviks folkhögskola. Martin Lönnebos frälsarkrans tillverkas inför varje läger i samiskt hantverk. Gud- och jagpärlorna är i silver för att visa på silvrets betydelse för samiskt konsthantverk, kärlekspärlorna i björk färgas med alspån och doppärlan har de samiska färgerna. Ökenpärlan och Nattens pärla görs i renskinn respektive svart sten.

Fram till för några år sedan organiserades konfirmandlägren, som på den tiden skiftade mellan Luleå och Härnösands stift, tillsammans med den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra. Men Sáminuorra avslutade samarbetet eftersom det fanns ett missnöje med det dåvarande lägrets samiska kompetens.

Det är förändrat nu, enligt Anna-Stina Wikström, ansvarig pedagog och projektledare för nuvarande konfirmationsläger i Burträsk. Bättre kontakter mellan konfirmander och hemförsamlingar har också utvecklats.

 

Fakta: Samiska konfirmationslägret

Huvudarrangör är Luleå stift. Medarrangörer är Härnösands stift och Svenska kyrkan på nationell nivå. Konfirmandtiden börjar första advent med uppgifter inför lägret 16 juni-1 juli.

Plats för lägret är för femte gången Edelviks folkhögskola i Burträsk, fyra mil från Skellefteå. Midsommar firades i fjällen, nära Hemavan.

Fokus ligger på samisk, ung och kristen identitet samt på samernas identitet som ursprungsfolk med egen kultur och egna språk.

62 konfirmander, 30 ledare samt prästen Ola Persson. Konfirmationsgudstjänst i söndags i Burträsk kyrka i Västerbotten.

Tidigare publicerad i Kyrkans tidning 5 juli 2018. Text: KAJSA SÖDERBERG