Drömmen om en mer levande psalmsång

Teologen och etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson drömmer om att församlingarna ska starta upp psalmstudier. Hon är övertygad om att teologisk tolkning av psalmtexter ger en mer levande psalmsång. 
– När du väl har arbetat med det teologiska djupet och sedan sjunger den med din tolkning, då kommer det att hända grejer, säger hon. 

Får en präst eller kyrkomusiker välja en favoritpsalm blir det psalm 217 ”Gud, för dig allting klart”. Den är vacker, tröstar och ger hopp i livets alla skeden. Det visar en undersökning som Susanne Wigorts Yngvesson gjort som en delstudie i hennes bok All din nåd är öppen famn, Psalmernas sjungna teologier. 

Många psalmer sjungs aldrig ute i församlingarna, och kallas då för döda psalmer. För att undersöka intresset för psalm gjordes en undersökning bland präster och kyrkomusiker i Svenska kyrkan. 
– Vi fick ett väldigt gensvar även om enkäten skickades ut mitt under sommaren och det säger något om psalmens relevans ute i församlingarna, säger Susanne.

Våra psalmer är en del av det svenska kulturarvet. Som kyrka har vi ett ansvar att presentera både bredd och djup av psalmerna.

Hon vill utmana präster och kyrkomusiker att använda fler psalmer än de vanliga. 
– Jag är så sentimental att jag inte vill att psalmer ska dö. Våra psalmer är en del av det svenska kulturarvet. Som kyrka har vi ett ansvar att presentera både bredd och djup av psalmerna, säger Susanne.

I kyrkan bör man dock inte endast sjunga gamla psalmer utan också skriva nya som beskriver vår nutid och ser till människans behov idag. Enligt enkätundersökningen används Ylva Eggehorns psalm ”Var inte rädd” flitigt på gudstjänster i livets alla skeden. 
– Den psalmens poetiska uttryck har både djup och enkelhet. Den förmedlar ett budskap som är relativt lätt att ta till sig. När vi sjunger sådana psalmer är det som att församlingen svarar an på evangeliet. Vi sjunger fram teologin, säger Susanne. 

Hon menar också att det är en ansvarsfull uppgift att välja psalmer eftersom de förmedlar teologi i gudstjänsten. Det spelar trots allt roll vilka ord vi tar i våra munnar när vi sjunger. 
– Psalmboken är en del av våra bekännelsedokument och ett uttryck för Svenska kyrkans lära. Kyrkan bör förmedla en bredd för teologisk reflektion och ett djup för att budskapet ska bli levande. Man kan tänka sig gudstjänsten som en väv där psalmerna har en viktig funktion med sina texter och sin musik. Därför ska vi välja psalmer med omsorg, säger Susanne med eftertryck.

Gudstjänsten är en väv där psalmerna har en viktig funktion tillsammans med musiken.

Ett sätt att få en levande psalmsång i församlingen är att fördjupa sig i texterna enskilt och tillsammans. När Susanne arbetar med psalmstudier använder hon sig av en pedagogisk modell där fokus ligger på öppenhet, noggrannhet och ärlighet. 
– Min dröm är att församlingarna skulle börja med psalmstudier. Man måste börja där människor är, och därifrån utvecklar man teologin. Läs och sjung psalmerna, analysera dem genom att öppna upp texterna och borra i dem. När man du väl har arbetat med det teologiska djupet och sedan sjunger den, då kommer det att hända grejer, säger Susanne.

Under allhelgonatid besöker många med sorg och saknad kyrkans gudstjänster. Susanne betonar att musiken och texterna då måste väljas med omsorg.
– Välj själavårdande texter med mening som går rakt in i hjärtat. Bekräfta sorgen och visa samtidigt på hoppet. När vi sjunger använder vi vår kropp, vi formar orden med munnen och även om man själv inte orkar sjunga är man med i psalmsången eftersom andra sjunger. Det blir något organiskt med gemensam psalmsång, det händer något med oss när vi delar sjungandet. Vi blir en enda organism i rummet och det betyder något teologiskt och existentiellt för oss som människor, säger Susanne. 

Starta en psalmstudiegrupp

• Bjud in körer, medarbetare och den gudstjänstfirande kärnan – och gärna en kyrkomusiker.
• Välj psalmer efter kyrkoåret. Exempelvis inför allhelgona eller advent välj en psalm och samla en grupp till ett samtal om texten. 
• Börja med en populär psalm för att sedan gå vidare till andra mindre kända. 
• Är en psalm svår att sjunga, men texten är talande, gör en ny melodi tillsammans i psalmstudiegruppen. 
• Ställ frågorna: Vad står det i texten? Vad öppnar texten för associationer för dig? Hur relaterar texten och associationerna till kunskaper och teologi?

Text: Emelie Simmons