”Vi är bra på säkerhetstänk – men inte på att skriva ner det”

En konkret handledning för alla som vill jobba för att identifiera risker och svaga punkter i verksamheten. Men också inspiration att våga ta tag i de svåra frågorna – innan något händer. Katarina Tingström hoppas att hennes bok ska hjälpa både stora och små församlingar.

- Vi i kyrkan är jätteduktiga på vad vi gör, med verksamheter och läger och sådant, men vi är inte vana vid att tänka formellt kring sårbarhet och risker.

Det hoppas Katarina Tingström kunna göra något åt med "Handbok för trygga och säkra verksamheter". Hon är präst sedan 1991, men är numera främst verksam som legitimerad psykoterapeut. I 14 år arbetade hon som polispräst i Stockholm, och är van att möta människor i kris i en mängd olika situationer och roller.  

Idén till boken omfattade från början även fastighetssäkerhet, men innehållet utkristalliserades och avgränsades till just risk- och sårbarhetsanalyser eftersom det arbetet omfattar det mesta av vad en församling behöver tänka på. Det kan vara allt från den äldre som ramlar på en utflykt eller en brandolycka vid luciakonserten, till situationer med övergrepp eller trakasserier.

- Arbetet med detta görs i tre steg när man börjar tänka säkerhet. Man identifierar risker, man jobbar förebyggande och man gör en krisplan för om det trots allt händer.

Kyrkan har en särskild situation, menar Katarina Tingström, som gör att man måste tänka långt utöver bara arbetsmiljö för de anställda.

- Det som gör situationen med kyrkans verksamhet unik är själva kontexten. Här finns både personal och förtroendevalda, men även en mängd ideella och besökare.  Det är viktigt att fundera över hur vi tänker kring kyrkans ansvar för ideella och deltagare, och för deras säkerhet. Det finns arbetsmiljölagar, men de bryr sig inte om församlingsbor, kyrkvärdar, ideella och anhöriga på det sättet.

Till sin hjälp i arbetet med boken har Katarina Tingström haft före detta polisen Thomas Delin, som i dag arbetar som säkerhetskonsult. Deras förhoppning är att boken ska bli en konkret handbok för att komma igång med risk- och sårbarhetsarbetet.

- Ett arbetslag kan ta upp den och jobba med den från pärm till pärm, och när man har gjort det har man gjort sin risk- och sårbarhetsanalys.

Eller så kan boken fungera som ren inspiration, bara för att få igång tänket kring säkerhet och risker. Viktigt för Katarina Tingström är att de som jobbar med boken inte fastnar i en massa måsten och krav. Den största rädslan som hon möter när hon pratar med anställda i kyrkan är nämligen att man inte har fått med precis allt i sin riskinventering. Men att kunna täcka in varenda möjlighet är inte målet med analysen.

- Det viktiga är att medvetandegöra de här frågorna. Börjar man arbeta med en plan har man en grund att utgå ifrån och fortsätta arbeta på. Det viktiga är att man har börjat tänka, och börjat göra något.

Traditionellt har det ofta brustit i just att skriva ner de erfarenheter och lärdomar som alla som är aktiva i olika verksamheter samlat på sig.

- Vi är jättebra på att tänka säkerhet, men vi är inte så bra på att dokumentera. Då blir det mycket som går förlorat om någon eldsjäl slutar, de tar med sig så mycket kunskap när de försvinner.

En påbörjad risk- och sårbarhetsanalys är därför ett levande dokument som kan fyllas på efter hand. Och det är verkligen inte bara anställda som kan vara med i arbetet med säkerheten. Katarina Tingström nämner en församling där man exempelvis inkluderade ungdomsledarna när man skulle skriva en risk- och sårbarhetsanalys inför konfirmandlägret.

- Det är jätteviktigt, då ökar också förståelsen för varför man jobbar med de här frågorna. Om alla vet vad man har för förhållningssätt i grunden, får alla också större handlingsmöjligheter om något händer.

Katarina Tingström har sin bakgrund i Svenska kyrkan, men hon hoppas att även församlingar som där det mesta görs av ideella krafter ska ha hjälp av boken.

- Jag hoppas den är användarvänlig och konkret nog att alla ska kunna förstå hur man kan göra en sådan här analys – alla från ideella till barnverksamhetsledare till kyrkoherden.

Att det finns ett stort behov av material som hjälper i arbetet med de här frågorna är hon övertygad om.

- De jag pratat med om mitt arbete med den här boken, som jobbar inom kyrkan, har alla sagt: ”Å, vad skönt” eller ”Äntligen!”

För det finns en trygghet bara i att kunna visa att man har tänkt, även om man naturligtvis inte kan förutsäga eller förebygga varenda situation som kan uppstå i en verksamhet som är så bred som kyrkans.

- Men målet är att alla som besöker kyrkan självklart ska känna att detta är en trygg plats, att här har man tänkt på säkerheten och inte skyggat för det som kan vara svårt.

Text: Sara Grant, Foto: Mikael M Johansson