Luthers ord om tro står sig i en ny tid

Stora katekesen i nyöversättning ger teologisk grund i aktuella frågor

En luthersk princip är ”semper reformanda”, kontinuerlig förnyelse. I den andan ges nu Martin Luthers stora katekes ut i ny översättning och med kommentarer av Göran Agrell och Peter Strömmer. Ledstjärnan är den samma: att göra kristen tro tillgänglig för den breda allmänheten.

Det har gått nästan 500 år sedan Stora katekesen först gavs ut 1529. Som en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter är den ständigt aktuell, inte minst för sitt direkta tilltal när det gäller att tala om tro. Men det har gått nästan 100 år sedan den senaste officiella översättningen från Luthers grundtext gjordes (Gustaf Ljunggrens översättning från 1931) och för gemene man är den tyske teologen kanske främst ett grumligt minne från skolans religionslektion.

Det vill Luther-experterna Göran Agrell och Peter Strömmer råda bot på. De har gjort en nyöversättning av den ursprungliga katekesens fem delar, det vill säga undervisning om Tio Guds bud, Trosbekännelsen, Herrens bön, dopet och nattvarden, samt tillägget En kort förmaning om bikten. Boken är också försedd med över 500 noter. Det är förklarande kommentarer och hänvisningar, placerade i sidornas breda marginal som en löpande vägledning parallellt med texten.

–  Luther är bibliskt marinerad och han utgår från att läsarna också är det, men så är det ju inte riktigt idag. Vi har försökt ge nybörjare guidning och mer insatta personer möjlighet till fördjupning, säger Göran Agrell.

Trots de många kommenterarna är sidorna relativt luftiga och här finns gott om bildmaterial. Peter Strömmer konstaterar att det blivit en del förhandlingar under arbetsprocessen angående hur mycket förklarande text som skulle rymmas och vad som måste strykas eller kortas.

– Göran tänker som en tysk, med nio bisatser i varje mening. Jag tänker mera kvällstidningstext. Men vi känner varandra väl, så diskussionerna är bara en rolig del av att arbeta tillsammans, säger Peter Strömmer.

En prioritering har de dock varit helt eniga om – att boken ska vara lätt att ta sig in i. Man kan läsa ett avsnitt i taget, eftersom de olika delarna är fristående och en del referenser återkommer på flera ställen. Syftet med boken är ju undervisning och då är paus och reflektion en del av konceptet.

Den ursprungliga Stora katekesen riktade sig till dem som var ansvariga för undervisning om den kristna läran. Förr var det predikanter, lärare och husfäder. Idag är målgruppen lite bredare.
– Boken riktar sig till alla med intresse av att leda samtal inom församlingen, till exempel pedagoger eller engagerade kyrk- och gudstjänstvärdar, säger Göran Agrell.
– Det är en fortbildning för dem som vill fördjupa sig i den evangelisk-lutherska traditionen. Att boken råkar komma ut under Ekumeniska året är en slump, men det är väl inte fel att få chans att läsa på lite om den egna traditionen inför att man ska delta i samtal med andra, säger Peter Strömmer.

Luther är fruktansvärt aktuell i vissa etiska frågor, som ekobrottslighet och massmedias skvaller. Men det handlar också om existentiella frågor, att uppleva ett krigshot

Det här är Göran Agrells och Peter Strömmers femte gemensamma Luther-bok och enligt dem är Stora katekesens vägledning relevant i många av vår tids utmaningar.
– Luther är fruktansvärt aktuell i vissa etiska frågor, som ekobrottslighet och massmedias skvaller. Men det handlar också om existentiella frågor, att uppleva ett krigshot, säger Göran Agrell.
– Han förklarar det mesta och texterna är inte så svåra som man kanske kan tro. Det som handlar om nattvard och bikt är rena själavården.

Nyöversättningen inleds med en gedigen introduktion om bakgrunden till Stora katekesen, den tid som den skrevs i och dess syfte. Här finns också en ordlista över äldre ord och begrepp som är vanliga i katekesen, som ”anfäktelser”, ”hedningar”, ”husfolk” och ”svärmare”.

Att väcka en historisk text till liv på detta sätt är inte helt oproblematiskt eftersom den ger uttryck för sin tids värderingar. Luther levde i ett feodalt samhälle, utgick från en patriarkal syn och han hade ett minst sagt komplicerat förhållande till judarna och negativ syn på judisk skrifttolkning, sådant som Svenska kyrkan haft anledning att göra upp med och ta avstånd från.

I en del frågor ändrade Luther ståndpunkt över tid och det hände till och med att han sa emot sig själv. Det är bland annat sådant som författarna redogör för i kommentarerna. När det uppstått oklarheter har de tolkat Luther ”med hjälp av Luther”, det vill säga hans andra skrifter vid sidan om katekesen. Men de har inte försökt dölja eller mildra det som kan anses som kontroversiellt.
– Man kan lita på att det är originaltexten man läser. Även om vi har försökt hitta det mest moderna tilltalet i språket så kan man lita på att det är Luther, det är inte Agrells och Strömmers parafras, säger Peter Strömmer.

Ärkebiskop Martin Modéus skriver i förordet att de lutherska tolkningsprinciperna måste användas mot Luthers egna texter, det vill säga en kritisk läsning, och att all tolkning ska ske med evangeliet om Kristus i centrum.
Alternativet att sluta läsa Luther verkar orimligt anser författarna Agrell och Strömmer, med tanke på hur grundläggande texterna är. De är glada över att bidra till möjligheten för flera samtal om den lutherska traditionen.
– Förhoppningsvis väcker detta liv i samtal. Om man kommer till en kontroversiell fråga, till exempel studsar på hur Luther uttrycker sig om påven så kan man samtala om hur vi tänker idag, säger Göran Agrell.
– Både kyrka och samhälle har förändrats, men tron är densamma och det här är framför allt en bok om tro, säger Peter Strömmer.

Artikel från 2025. Text: Miriam Arrebäck, foto: Marcus Gustafsson