Hans-Erik Lindström berättar om Pilgrimscentrum i Vadstenas historia

Den 1 januari 1997 startade Nordens första pilgrimscentrum sin verksamhet i Vadstena. Här fanns en politisk och kyrklig historisk kultur. Här låg Sveriges kanske mest kände pilgrim begraven – den heliga Birgitta – som ibland kallats pilgrimernas pilgrim. Här fanns landets främsta pilgrimskyrka – Klosterkyrkan – som t.o.m. överträffade Nidarosdomen i Trondheim under senmedeltiden, vad gäller antalet pilgrimsbesökare. Här fanns en mycket vacker natur och en andlig atmosfär, som få andra platser kunde mäta sig med. Här fanns från allra första början en jordmån för en utveckling av pilgrimstanken.

Tillväxten

Så började det. I långsamt tempo. Sakta växte det lilla pilgrimsfröet och blev till en liten grön stängel. Vecka efter vecka. Månad efter månad. År efter år. Under några år växte Pilgrimscentrum kraftigt. Ett café kom till och ett bibliotek, några arbetsrum och ett kapell, ett pilgrimshärbärge och en butik med böcker och pilgrimsutrustning. En period sattes det upp ett tält, en kåta, på gräset utanför kyrkan. Samarbetet med Vadstena folkhögskola förstärktes, liksom med klosterhotellet, turistnäringen, vandrarhemmet, örtagårdens vänner, kommunen och andra intressenter. Och förstås med Vadstena församling, Vätternkyrkan, Birgittasystrarna och Mariadöttrarna. Det tillkom ytterligare tjänster genom stiftsstyrelsens generösa försorg – ännu en präst, en diakon, en husmor, en assistent och en informatör. Dessutom växte antalet volontärer till över hundra stycken.

Pilgrimsvandringar och retreater

Från första början erbjöds korta ”pröva på – vandringar” i Vadstenas närhet. När Pilgrimscentrums egen led blev klar – klosterleden (ca 20 mil) – började alltfler vandra på den – dagsetapper, helgvandringar eller veckovisa vandringar. Många kom tillbaka.  För en del blev vandrandet ”beroendeframkallande. Under de 25 år som gått har Pilgrimscentrum erbjudit eller deltagit i ett par tusen vandringar och pilgrimsretreater och pilgrimslederna till och från Vadstena har ökat kraftigt senare år.

Pilgrimskurser och Pilgrimssommar

Så småningom uppstod fler pilgrimscentra, pilgrimsgårdar, leder och nätverk lite varstans – inte bara i Sverige utan i hela Skandinavien.

Från år 1998 började Pilgrimscentrum ha sommaröppet och dåvarande turistchefen i Vadstena kläckte då idén om ”Pilgrimssommar”. Det innebar att vi med hjälp av volontärer och extra anställda kunde ha öppet en stor del av sommaren för tillresta turister och pilgrimer (ca 300 000 besöker Klosterkyrkan varje år). Med hjälp av korta vandringar, det regelbundna bönelivet i Klosterkyrkan, utställningar, öppet sommarcafé och ett ökat mottagande av grupper och församlingsbesök, har Pilgrimssommar blivit en institution.

Pilgrimshärbärge och mottagande av grupper och enskilda

Alltfler grupper hörde av sig – både inom och utanför kyrkan – och ville komma på besök. En del kom för att lära sig hur man kunde starta upp en pilgrimsverksamhet på hemmaplan, andra bara för att vila ut. Några ville fira en egen retreat eller vandra på någon av Pilgrimscentrums leder. Pilgrimscentrum blev alltmer en mötesplats för agnostiker, sökare, nyfikna, vilsna, trötta och andligt sökande människor i alla åldrar.

Tro och liv

Att vara pilgrim handlar inte bara om att vandra, utan än mer om hur vi lever. Det är en livsstilsfråga.  Många söker efter en hållbar livsstil idag. Min övertygelse är att pilgrimsrörelsen kan bidra till det. Pilgrimscentrum har tagit fram en pilgrimskrans med sju pärlor, som vart och ett innehåller ett svenskt substantiv som handlar om vår livsstil; pilgrimens nyckelord. Det är orden frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande. De är bristord i vår kultur och används som ett tolkningsraster för den nutida pilgrimsrörelsens själ och hjärta.

Många delar blir en helhet

Idag är Pilgrimscentrum i Vadstena pilgrimsrörelsens ”Mecka” i Skandinavien. I Norge där staten äger rörelsen och finansierar den, har regeringen via kulturdepartementet uttalat att pilgrimens sju nyckelord, som alltså är Vadstenabaserat, ska vara den norska pilgrimsrörelsens ledord och huvudtolkning av vad det är att vara pilgrim idag. I Danmark har pilgrimsrörelsen spritts till alla landsändar genom inspiration från Vadstena. Deras Pilgrimsrutt genom hela Danmark (2300 km) har inspirerats av klosterleden i Sverige. I Finland har finska kyrkan startat sitt första pilgrimscenter i Åbo med inspiration från Pilgrimscentrum i Vadstena. 

att vara pilgrim handlar inte bara om att vandra, utan än mer om hur vi lever

Det har alltså fått en stor spridning i hela Norden. Idag kan man säga att Pilgrimscentrum arbetar lokalt, med att ta emot och sända iväg pilgrimer till och från Vadstena, regionalt dvs i stiftet och regionalt; inspirera och ta emot församlingar och grupper från Östergötland och norra Småland och därmed utveckla pilgrimstanken, och nationellt genom att många andra stift och regioner nu arbetar med pilgrimsarbete och att alltfler församlingar och grupper använder sig av pilgrimstanken och slutligen internationellt genom kontakterna med övriga nordiska länder samt England och Tyskland.

Efter 25 år har nu Pilgrimscentrums olika delar blivit till en helhet. I glädje kan vi fira Pilgrimscentrums existens. Det har kommit att betyda mer än vad man från början kunde ana för den nygamla pilgrimsrörelsens tillkomst och utveckling efter ca 500 års frånvaro. Pilgrimsrörelsen har blivit en ny liten folkrörelse både för kroppen och själen.

Text: Hans-Erik Lindström,  pilgrimspräst och föreståndare för Pilgrimscentrum 1997 - 2009. Foto: Pär Friberg. Artikeln är skriven våren 2023.