Samtalsfrågor till Stigminnen

I Ärkebiskopens fastebok 2026: Stigminnen lyfter Mattias Klum fram vikten av förundran och närvaro. Dessa samtalsfrågor är ett stöd för gemensamma samtal där bokens innehåll får möta deltagarnas egna erfarenheter. Frågorna är uppdelade efter bokens teman. Det går bra att välja en eller flera frågor från varje tema, beroende på hur många träffar ni har.

Ladda ned samtalsfrågorna som pdf här.

1. Barndomsminnen och förundran

Mattias Klum återkommer ofta till barndomsminnen av naturen.
1. Vilka platser eller sinnesintryck från din egen barndom bär du fortfarande med dig?

I boken beskrivs hur ljud, dofter och ljus kan låsa upp barndomsminnen.
2. Kan du ge exempel på ögonblick där något till synes litet väckt något stort inom dig?

3. Vad tänker du om barndomens förmåga till förundran – är den något vi kan återerövra som vuxna?

2. Träd, skog och skapelsens värde

Berättelsen om det lilla trädet som fälldes utan anledning väcker bestörtning hos författaren. (Sidan 12.)
1. Har du själv sörjt något i naturen som gått förlorat?

I boken beskrivs skogen som mer än en resurs: som bärare av något heligt och osynligt.
2. Hur relaterar det till kyrkans tal om skapelsen?

3. Finns det platser i din närmiljö där du upplever Guds närvaro särskilt starkt?

3. Känslighet, sårbarhet och styrka

Författaren talar om känslighet som något världen ofta ser som svagt, men som kan vara en styrka.
1. Hur ser du på känslighet i ditt eget liv?

2. När har din sårbarhet hjälpt dig att se eller förstå mer, snarare än mindre?

3. Hur bemöts känslighet i kyrkan – finns det plats för det sköra, långsamma och ofärdiga?

4. Vad händer med våra relationer när vi vågar vara både sårbara och starka?

4. Långsamhet, tristess och närvaro

Författaren skriver om värdet av att ha tråkigt som barn. (Sidan 37.)
1. Hur ser ditt förhållande till stillhet och tomrum ut i dag?

2. Vad riskerar du att förlora i ett liv som ständigt fylls av intryck och skärmar?

3. Finns det praktiker (andliga eller vardagliga) som hjälper dig att vara mer närvarande?

4. Hur kan kyrkan vara en motröst i en tid som premierar snabbhet och prestation?

5. Förgänglighet, tid och tacksamhet

1. ”Våra dagar är räknade” – hur reagerar du på den tanken? (Sidan 51.)

2. Har du varit med om situationer där livets skörhet gjort livet mer intensivt och närvarande?

3. Hur talar vi om död och förgänglighet i vår kultur – och hur skiljer det sig från kyrkans språk?

4. På vilka sätt kan medvetenheten om livets ändlighet fördjupa vår tacksamhet?

6. Människan som del av helheten

Boken återkommer till bilden av människan som beroende av naturen.
1. Vad väcker den tanken hos dig?

2. Hur påverkar det din syn på ansvar och skuld?

3. Hur kan kyrkans skapelseansvar se ut konkret och vardagligt?

7. Tro, vetenskap och förundran

Författaren beskriver tro och vetenskap som två språk för samma verklighet.

1. Hur upplever du relationen mellan tro och vetande?

2. Har du varit med om tillfällen där vetenskap eller naturupplevelser fördjupat din tro?

3. Vad gör förundran med dig?

8. Bilderna som samtalspartner

(Lämpligt att välja 1–2 bilder per träff)

1. Vad är det första du lägger märke till i bilden – känsla, form, färg eller rörelse?

2. Vad tror du bilden vill säga utan ord?

3. Väcker bilden minnen, oro, vila eller längtan hos dig?

4. Om bilden var en bön – vad skulle den be om?

Avslutande tips för samtalsledare

Låt tystnad få ta plats – boken bär mycket stillhet.

Undvik att ”förklara” texterna; låt deltagarnas erfarenheter vara tolkningsnyckeln.

En enkel inledning kan vara: ”Vad stannade kvar i dig efter läsningen?”

Verbum och Mattias Klum, 2026. Foton på omslaget och i boken: Mattias Klum.