Seendets Gud

Andakt i december av Charlotte Frycklund – Ur Hela mitt hjärta.

Hagar gav Herren, som hade talat till henne, ett namn: ”Du är Seendets Gud.” Ty hon tänkte: ”Har jag verkligen sett Gud och förblivit vid liv?”

(1 Mos 16:13)

Hela sitt liv längtade nog Hagar efter att få vara viktig för någon. Som ung flicka i Egypten blev hon bortskänkt som slav till Abram och Saraj. Alla tyckte troligtvis att den stora mängden kameler, guld och slavar var en fin present, men tänkte någon på hur det kändes för Hagar?

Hon blev deras tjänsteflicka. Allt var annorlunda än hemma. Ett nytt land, annat språk. Nytt folk. Och en dag fick hon en ny arbetsuppgift: hon skulle gå in till sin husbonde och bli gravid. Hur lågt sjunker ens självkänsla då? Men hon lydde – hur kunde hon göra annat? – och blev gravid. För första gången någonsin, kanske, känner hon sig värdefull.  Saraj gillar inte det där, tycker att Hagar har blivit kaxig. De grälar och Hagar ger sig av, ut i öknen. Hon vill bort. Vill få räknas. 

Vid en brunn i öknen möter hon en ängel. Gud talar till henne. Hans ord gör att allt i henne ändras. För alltid. Hon blir sedd. Hon blir hel. Hennes längtan möts. Hon ger Gud ett namn (den enda kvinnan i Bibeln som gör det) och kallar Gud Seendets Gud. Hon lämnar öknen med en ny självkänsla, ett nytt hopp. Hon vet nu att hon är viktig. Hon har uppgiften att bli Ismaels mor, med allt vad det innebär. 

Och kanske en till uppgift: att se andra, som hon själv blev sedd.

Text: Charlotte Frycklund ur boken Hela mitt hjärta. Foto: Mikael M Johansson