Läs mer om Frälsarkransen

Frälsarkransens bakgrund

Frälsarkransen är troligen Sveriges mest kända armband. Det syns runt handleder på vimmelbilder och berättas om i Sommarprat. Drottning Silvia bär det, liksom ett oräkneligt antal tidigare och nuvarande konfirmander. Radbandet med sina 18 pärlor i olika färger och storlekar – där varje pärla har en särskild innebörd som påminner om Gud – har blivit en slags livboj i vardagen för såväl trosvana som sökare. Det moderna radbandet är väl etablerat, både inom och utanför Svenska kyrkan.

– En av de stora fördelarna med kransen är att den gör tron gripbar. Gripbar för tanken eftersom pärlorna presenterar trons huvudstycken: Gud, jag, dop, öken, hemlighet, kärlek och så vidare. Men också gripbar med min hand; jag kan med hjälp av kransen förnimma att tillvaron – och jag själv! – vilar i Guds hand, säger Jonas Eek, domprost i Stockholms domkyrkoförsamling och tidigare utgivningschef på Verbum som förvaltar rättigheterna för Frälsarkransen.

– Martin Lönnebos pedagogiska gärning går inte att överskatta. Som få andra lyckades han kommunicera kristen tro på sätt som folk begriper i ett land som ibland kallas världens mest sekulariserade. Anledningen till att Frälsarkransen älskas av så många i så olika sammanhang är för att den är enkel och lättillgänglig. Det är en katekes för handleden och en existentiell ledstång i tillvaron, fortsätter Jonas Eek.

När Martin Lönnebo dog sa Linköpings biskop Marika Markovits:

Martin Lönnebo har som få talat rätt in i människors hjärtan. Med Frälsarkransen har han, långt utanför Sveriges gränser, skapat ett enkelt och konkret sätt att hålla bönen och tron vid liv.

Idén till radbandet fick Martin Lönnebo en sommar när han båtluffade i Grekland. En storm tvingade båten till en ö med bara 47 invånare inklusive byns präst. När vågorna gick höga väcktes hos Martin behovet av något handfast att hålla i – och så föddes Frälsarkransen. Den lanserades 1995 och är nu väl etablerad både inom och utanför Svenska kyrkan.

Den har hjälpt otaliga människor till fördjupad bön och innerligare Gudskontakt.

Royalty

Martin Lönnebo valde att låta sin royalty för Frälsarkransen gå till Individuell Människohjälp (IM) där han inrättade en fond i sonen Jonas namn för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning. 

Rättigheter

Vill du söka tillstånd för att använda Frälsarkransen i en permanent utställning? Ladda ned en blankett här! (word) Mejla ifylld blankett till: juridik@berlingmedia.se

Pressbilder

Här finns pressbilder på Frälsarkransen i olika utföranden, Frälsarkransens pärlor samt foto på Frälsarkransens skapare biskop emeritus Martin Lönnebo. Bilderna får endast användas i anslutning till texter om Frälsarkransen eller texter om Martin Lönnebos författarskap. Fotograf samt hänvisning till Verbum måste anges.

Tillverkning av Frälsarkransen gör stor skillnad för indisk by

Pärlorna i Frälsarkransen tillverkas för hand i Indien enligt bestämmelserna för Fairtrade. Det är flera arbetsgemenskaper som hjälps åt att göra dem. Från byarna transporteras pärlorna till New Delhi, där de träs till kransar och packas för export av Tara Projects.

Tara Projects vill få så många kvinnor som möjligt i arbete – försörjningen är viktig för deras ställning i familjen. Pärlverkstaden har även bidragit till uppbyggnad av en byskola. Martin Lönnebos idé har lett till en stillsam förvandling av ett helt samhälle.

Precis som alla andra Fairtrade-producenter tar Tara Projects ansvar för arbetsförhållanden, anställningsavtal och vidareutbildning. 

Läs mer of Fair Trade här.

Martin Lönnebo (1930-2023) var biskop emeritus i Linköpings stift.

Förutom Frälsarkransen var han också upphovsman till ljusbäraren som numera finns i de flesta svenska kyrkor. Martin Lönnebo skrev ett flertal böcker. Den första utkom 1967 Att finna sig själv, att finna Gud. Martin Lönnebos böcker på Verbum finns här.