I ett allt mer ansträngt samhällsklimat där röster tystnar och ökad extremism med människogrupper ställs emot varandra, blir inte minst frågan om människosyn högst aktuell för kyrkan att diskutera. Boken Människa och kristen idagsätter den lutherska skapelseteologin i dialog med aktuella frågor men utifrån nya frågeställningar och kritiska perspektiv.
Under inte minst andra halvan av 1900-talet och framåt har luthersk skapelseteologi funnits i bakgrunden för det teologiska samtalet. I boken Människa och kristen - Skapelseteologiska perspektiv på samtiden sätter olika teologer nytt ljus på denna lutherska tradition.
– Vår tid präglas av ett samtalsklimat som både är polariserat och polemiskt med stundtals ganska aggressiv ton. Vi tycker att det behövs teologiska perspektiv som söker det gemensamma och överskridande, som betonar sam-arbete, sam-band och sam-hälle för att nämna några exempel. I boken visar vi hur sådana teologiska perspektiv kan belysa några samtida frågeställningar och teorier, säger Johanna Gustafsson Lundberg, en av bokens två redaktörer.
I boken tar elva teologer med förankring i både forskarvärld och församling ett omtag och sätter teologer som till exempel Gustaf Wingren och K.E. Lögstrup i dialog med samtidens brännande frågor.
– Vi ser ett behov hos både studenter och i församlingar att få fördjupade kunskaper om den teologi som präglat Svenska kyrkan och som många känner sig hemma i. Men med tanke på sin självklarhet har teologin kanske tagits för given och på grund av majoritetskyrkans ställning inte heller aktivt behövts försvaras. En ambition med boken är därför att utifrån luthersk skapelseteologi ge några nya ingångar kring hur kan man tänka kring frågor som predikan, politik och psalmboken, säger Johanna Gustafsson Lundberg.
Vidare menar hon att det finns ett värde i att återupptäcka en tradition av luthersk skapelseteologi men utifrån nya frågeställningar och kritiska perspektiv.
– Det talas ofta om att kyrkan ska vara en ”motkraft” och kontrast men denna del av traditionen beskriver också kyrkan som ”medkraft” i samhället. Här betonas exempelvis det universellt mänskliga. Det finns aspekter av mänskligt liv som alla delar men som lätt glöms bort när samtalsklimatet blir polemiskt och polariserat.
Något som blivit tydligt i samband covid19-pandemin är människors sårbarhet.
– Under pandemin har den människosyn som finns i luthersk skapelseteologi, den universella antropologin, blivit synlig. Viruset har gett oss en påminnelse om det som förenar människor, såsom sårbarhet och rädslan inför döden. Men också en inre drivkraft som handlar om att visa omsorg om andra, säger Johanna Gustafsson Lundberg.
Under pandemin har kyrkan ställts inför extrema situationer. Bland annat har omställningen från det lokala kyrkorummet till det digitala skapat en rad teologiska frågor.
– Jag förstår att man ställer sig frågan hur man kan vara kyrka när den gudstjänstfirande församlingen inte längre kan samlas vid altaret. Svaren på dessa frågor hittar vi ofta redan i kyrkans tradition. Det är inget nytt att kyrkan både är lokal och universell, både den lokala församlingens kropp och alla som är ”i Kristus” oavsett var man befinner sig i tid och rum. De senaste decennierna har fokus legat på den lokala aspekten, men med omställningen till det digitala har den universella aspekten blivit aktuell igen. Här finns det spännande resurser i den lutherska skapelseteologin att möta dessa frågor med teologiskt grundade svar, säger Frida Mannerfelt, en av bokens två redaktörer.
Boken är tänkt att fungera som utgångspunkt för samtal och fördjupad kunskap om en tradition som haft avgörande betydelse för Svenska kyrkan.
– Inte minst med tanke på den delade ansvarslinjen som finns i Svenska kyrkans organisation och som har sina rötter i just denna teologiska tradition. Därför är boken intressant för förtroendevalda och andra som är engagerade i Svenska kyrkan, avslutar Frida Mannerfelt.
Människa och kristen idag, Skapelseteologiska perspektiv på samtiden är sammanställd av Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet och Frida Mannerfelt, doktorand i praktisk teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och ingår i Svenska kyrkans forskningsserie.
